Ärvdabalken

Ärvdabalken var en av nio balkar i 1734 års lag. Den gällde i Sverige till 1928 då kusiners arvsrätt togs bort och i Finland till 1966.

Den moderna motsvarigheten är i Sverige Ärvdabalken (1958:637). I Finland gäller Ärvdabalken (5.2.1965/40). Lagarna är likartade.

Lagstadgandet ”Gånge hatt till och huva ifrån” återfinns i den medeltida Östgötalagen, där det föreskrevs att söner, som bar hatt skulle ges arvsföreträde före döttrar, som bar huva. En språklig detalj är att formen gånge är presens konjunktiv av verbet gå. Kvinnor hade även långt efter medeltiden väsentligt mindre arvsrätt än män.

Dock inte i Småland, där kvinnor ärvde lika som män enligt gammal tradition. Om detta kan man läsa om i Svenskarna och deras hövdingar.[1]

Lag om lika arvsrätt för män och kvinnor infördes i hela Sverige 1845. Se även arvejord och avlingejord.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.